Om mig

Mitt foto
Trollhättan, Västra Götaland, Sweden
Är en 23årig tjej från Mellerud som flyttade till Trollhättan för ca 4 och ett halvt år sen. Har två barn, Oliver född 06 och Lukas född 08.

söndag 17 augusti 2008

God morgon!


Nu på morgonen har vi gjort Olivers favoritsyssla. Han sprang till köket och hämta ritpapper och en penna.

"Mamma, räkna"

Så vi har skrivit upp alla siffror, 1-40. Vi har skrivit hela alfabetet och så har vi skrivit: MAMMA, PAPPA, OLIVER, LUKAS, MORMOR, MORFAR, MUMMU OCH FARFAR. Detta gör vi varje dag och han tröttnar aldrig! Sen brukar vi måla en stor båt och i båten sitter mamma, pappa, Oliver och Lukas. Ibland ska även Åke vara med i båten :-)

Han är så duktig min pojk. Räknar till 40 och känner igen orden vi skriver. Han kan ju förstås inte läsa än men, han känner igen orden vi skriver. DUKTIGT!!


Igår åkte vi ju till Sikhall. Halvvägs inne på sikhallsvägen (som är sjukt krokig) börjar Oliver klaga på att han har ont. Han satt och slog sig på knät så vi trodde att han bara var trött på att åka bil. Men, efter nån minut så börjar han nästan gråta och Jyrki (jag körde ju bilen) kollar lite på knät för att se om han verkligen har ont men, han såg ingenting och vi antog att han var trött bara. Men, ett tu tre så börjar han kräkas! Vi stannar bilen och får torka bort de värsta spyorna i bilen och ta av Oliver de nedspydda kläderna. Sen kör vi vidare och Oliver skrattar och läser en bok och 5 minuter senare så börjar han tokkräkas igen... vid detta laget var vi nästan framme vid stugan och ni som kört på Sikhallsvägen vet att det är en smal och krokig väg med få ställen att stanna på så vi fick åka med en nedspydd Oliver ca 5 minuter innan vi var framme vid stugan. 5 minuter kanske inte låter på länge men, tänk er själva och sitta med spyor över hela sig. Men, Oliver var jätteduktig och gnällde bara litegrann. Sen vr vi framme i stugan och då fick jag tvättat bilen, Paula tog hand om de nedspydda kläderna och barnstolen, Jyrki tog in Oliver i duschen så han fick duscha av sig. Sen efter vi kom fram var han till en början rätt så slö men, efter att ha vilat upp sig lite så blev han som vanligt igen. Jag vet inte om det var en mild släng av magsjuka eller om det var den krokiga vägen som gjorde honom sjuk. Han åt ju som vanligt efter kräkningarna och han hade ingen feber. Och idag är han helt som vanligt! Hoppas, hoppas, hoppas att det var åksjuka för jag vill inte ha magsjuka! Jag åker jämt på den jäkla skitsjukdomen!


Idag ska vi ta en långpromenad hela familjen. Gå till någon lekpark så att Oliver kan få leka av sig.


Nu ska jag koka mej lite kaffe och läsa lite ur min bok. "Hon som bar skammen" heter den. Skitbra!
På bilden: Jyrki och en liten skruttOliver!

1 kommentar:

Eva sa...

Mormor är SÅÅ STOLT över sin lille goding! Hoppas, hoppas på en akademiker i familjen så småningom!! Keep on training!!

Bloggarkiv