Bakfylleångest (dock inte min)

Sofia och Sofia var på Lipz igår. Sofia G sov hemma hos oss och vi började undra var den andra Sofia var. Jag smög in till grannen och där var hon. Hon valde att sova vidare en stund.

Några timmar senare kommer hon in. Rufsigt hår och en ångestblick som hette duga.

Sofia: Hej...
Vi (jag och sofia g): Heeej!
Sofia: Jag mår rätt så dåligt. Jag har lite ångest...
Vi:Varför? Berätta!
Sofia: Jo... jag sa nog nåt jag inte borde ha sagt.
Vi (ännu mer nyfikna): Men, vadå?
Sofia: Jo, jag ljög lite...
Vi: (desperat nyfikna): Men, säg!!
Sofia: Jag skäms... men, jag sa till J att jag knarkade. Jag sa att jag snortar i mej allt jag får tag på och att jag röker allt jag ser.
Vi (i hysteriskt asgarv): Men, va??? Varför?
Sofia: Jag vet inte. Men, jag sa sen att jag har varit ren i 2 månader.
Sofia G: Men, du knarkar väl inte??
Sofia: Nej, jag sa ju att jag ljög!
Vi: Hahahahahaha, men det är väl inget att ha ångest för? Det var ju bara kul!
Sofia: Du, Sofia... om DU hade gjort det så hade du suttit i en hörn och gråtit.
Sofia G (tänker lite): Hmm, ja... eller ja... jag hade förmodligen hängt mej.
Sofia: Jaja, tack för den.

Det här förgyllde min morgon. Nu sitter Sofia och ältar och ältar. Fattar inte varför man ljuger. Hahaha... stackars Sofia.
Och inte nog med detta: Sofia och Sofia hade störtat in till grannen inatt. Han låg och sov- han skulle nämligen till Tyskland 05.15 imorse. Men, han tackade för att de hade väckt honom.
Sofia intalar sig att J ska supa bort sitt minne i Tyskland. Hon lever på det just nu :)