Igår kväll gick jag till affären. Gick förbi leksakshyllorna. Där finns en spindelmannenboll som Oliver har tittat på och beundrat varje gång vi varit på Jätten. Men, han har inte frågat om han kan få den enda enda gång, utan bara tittat och lagt tillbaks den. Så igår när jag gick i affären själv så köpte jag bollen till Oliver. Jag skyndade mej hem och hoppades på att han skulle vara vaken så att han kunde få bollen redan på kvällen.
Han var vaken.
Jag: Oliver, mamma har köpt något till dej!
Oliver: Åhhhh...
Jag: Gissa vad?
Oliver: Pruttis? (olivers ord för risifrutti)
Jag: Gissa igen!
Oliver försöker kolla bakom ryggen på mej och ser att jag håller bollen.
Oliver: SPINNEMAN! SPINNEMAN!!
Jag: Varsågod!
Oliver skakar och bara ler.
Han blev så glad! Han sov med bollen bredvid sig. Det kallar jag tacksamhet. Underbara unge!!
Nationaldagen (sent omsider)
4 år sedan

3 kommentarer:
Åh vad han è gó den gossen! Smart drag av dig att köpa bollen när han inte var med! Krama bägge två ifrån Mormor!
åh, den ungen får mig att få tårar i ögonen! tänk om jag någon gång kunde visa min tacksamhet till mamma & pappa ..
kram!
/ karrrrrro
Skicka en kommentar