Sur som en citron

Jag var på svindåligt humör när jag vakande imorse. Fick ändå sovmorgon och man tänker ju att man skulle bli gladare för det. Men, icke. Svinsur!

Och naturligtvis har Jyrki nåt att påpeka. Ser han inte hur förbannad jag är? Vänta dig ett snäsigt svar.

Jyrki i lagom trotsig stämma:Du får börja ta in Olivers ytterkläder och skor från bilen. SÅ jobbigt när de ligger där hela tiden.

Jag, upprörd,: JAAA, JAG ska ta upp kläderna från bilen. JAG ska göra det om en liten jävla stund? Va fan surar du för??

Jyrki, förvånad stämma: Men, Gud... vad är det med dej?

Jag, ännu mer förbannad: Sluta va så jävla sur så fort du vaknar. Men, jag ska gå ner och hämta kläderna. Helvete.

*Går ner och hämtar kläderna* *Kommer tillbaka mindre sur*

Jyrki kollar på mej och skakar på huvudet: Gå och lägg dej igen du.

Vad hemskt det är att vakna och vara på ett sånt fruktansvärt dåligt humör. Jaja, snart kommer SOfia och Sofia och då blir jag glad :)