Idag är det sorg på Thunbergsgatan. Idag ska en tjej komma och kolla på min älskade Hedda (bilen). Jag vill inte sälja henne. Jag vill verkligen inte. Men jag måste. Usch, jag har verkligen fäst mig vid Hedda...
Ikväll blir en kväll som alla andra. Lugnt, framför tvn. Inte mycket spänning i mitt liv just nu. Barnen kommer somna tidigt och Jyrki ska ut på nåt. Är det såhär kul jag kommer ha att vänta? Helt ensamma kvällar? Och när inte barnen är hemma då? SItta HELT själv...? Ja, det tåls ju att fundera på. Man vänjer sig väl kanske.
Usch, borde börja träna. Magen är så slapp att jag kan göra mönster med bilringarna. Kul... NOT! Har jag nån att skylla det på? NEJ!
Inlägg
Nationaldagen (sent omsider)
4 år sedan
1 kommentar:
Livet som småbarnsmamma är inte alltid så glamoröst minsann. Känns som om du inte är helt tillfreds med ert beslut om att gå skillda vägar, hm! Skit i magen o glöm inte att den gett dig två underbara prinsar. För mig tog allt vänning en dag och kroppen började av sig själv rätta tills sig när min lilla var drya året. Lycka till med allt och God jul!
Skicka en kommentar