Om mig

Mitt foto
Trollhättan, Västra Götaland, Sweden
Är en 23årig tjej från Mellerud som flyttade till Trollhättan för ca 4 och ett halvt år sen. Har två barn, Oliver född 06 och Lukas född 08.

söndag 8 februari 2009

Är det inte konstigt?

Det känns så konstigt att ha kännt en människa i nästan 5 år visar sig vara någon helt annan? Kanske inte någon annan i min värld men, att den människan lever ett liv man aldrig någonsin skulle kunna tro?
Hur bär man sig åt för att förlåta? Hur bär man sig åt för att inte ta på sig hela skulden själv? Hur bär man sig åt för att förstå? till dig: Hur bar du dig åt för att komma över?
Hur bär man sig åt för att inte hata? Hur fan går man vidare? Jag är så arg, jag är så jävla arg. Och hur konstigt och sjukt det än låter så är jag nästan argare på X än på Jyrki. Jag fattar inte hur han kunde ljuga så förbannat bra för mig. Han ljuger precis lika bra som Jyrki. "Vi finns här för dej, Emma. Vad som än händer så är vi din vän" Fuck off din falske jävel. Var det här sättet att visa att vi var vänner så är du inte mycket att ha du!!
Jag borde egentligen namnge honom men vad skulle det hjälpa? Jag måste sluta vara så hämndlysten.
Tack snälla Ole och Lenke för att ni har varit med mej hela helgen. Tack snälla för att ni finns kvar i mitt liv efter alla dessa år. Tack för att ni fick mej att behålla lugnet och tack för att fick mej att skratta i detta elände. Tack snälla för att ni lyssnade på mig genom hela helgen. Tack snälla att jag kunde vara mig själv och slippa klistra på ett leende. Att ni stannade hela helgen är för mej en gåta. Men, ni är underbara och ni är verkliga vänner. För riktiga vänner växer inte på träd. Jag har haft en sån jäkla tur som träffade er. Tack tack tack tack för att ni är ni! Trots att vi inte har setts och umgåtts på flera år så var det lika lätt att prata med er som det alltid har varit.
Tack för en jättetrevlig helg, killar!
Till dig: Var det du som hade lämnat en kommentar i ett av mina äldre inlägg? Det stod: "Vill du veta nåt?"

12 kommentarer:

Anonym sa...

Ja Emma..Det var jag..Jag är sån som person, ärlig. Hur skulle jag kunna fortsätta leva i en lögn?
Och jag hatar lika mycket som du ska du veta och det andra som hände mig för flera års sen har jag väl fortfarande kanske inte kommit över helt men slutat hata.
Det tjänar ingenting till. Tar bara energi från en..
Det känns som jag faller så djupt nu och konstigt nog är du den som håller mig uppe.kram

Anonym sa...

Jag vet inte vad som hänt. Men Emma du klarar detta vad det än är! Man behöver inte alltid förlåta med en gång ibland måste man få hata ett litet tag först. Är det Jyrki du hatar så måste du ju tyvärr hålla god min när du träffar honom för pojkarnas skull men för dears skull kalar du ALLT!

Anonym sa...

Anonym nr1. Ärligt talat. Om du är en sådan ärlig person, varför har du då gjort detta du har gjort under en så pass lång tid?! Är ju inget som jag kallar ärligt. Utgår ifrån att du hela tiden vetat att det är en familj du splittrar! Har du själv blivit utsatt för något liknande så borde du väl ha lite mer vett än att gå och göra så mot någon annan. Vad är du för en människa, är det dig det är synd om i denna röran? 8 månader är 8 månader. Vidrigt! Och till dig Emma. Du vet var jag finns;) och vem jag är!

Anonym sa...

Och en sak till nr1. Du gick in på bloggen skrev en kommentar, vill du veta ngt? - bara för mycket. Hur tänkte du då?

Anonym sa...

alltså, anonym 1, man ska inte hålla på med upptagna killar helt enkelt, att splittra en familj (och JA det e ju självklart mest HANS fel) e inte OK...Om alla människor ändå kunde känna ett visst ansvar (moraliskt ansvar) över sina handlingar hade många tårar kunnat sparas. Medmänsklighet??

Anonym sa...

Ärligt, du verkar ju helt störd i huvet, anonym 1. Har det hänt en gång och man inte visste att killen va upptagen så kanske man kan kalla sig för ärlig. Men att hålla på så länge som du gjort är fan inte ärligt! Vad menar du med att Emma är den som håller dig uppe? Är det för att hon mår dåligt nu som du själv mår bättre? Kanske försöker du bearbeta det du själv var med om genom att göra samma mot någon annan. Sjukt.

Anonym sa...

Är det inte så att man måste bestämma sig för om man vill förlåta eller inte?
Antingen försöker man att förlåta.. Endel saker kanske man inte kan förlåta just nu, för att det känns oförlåtligt.. Att leva med det för tex. sina barns skull utan att förlåta??
*ger stor kram*

Emma Grenander sa...

Jag vill förlåta och jag försöker förlåta. Att jag vill förlåta honom innebär inte att jag accepterar det som har hänt. Och när jag skrev att jag hatar honom så menar jag att jag gör det när jag är arg. Men, då kanske man kan säja att jag hatar situationen. I stundens hetta så uttrycker jag mig kanske inte så lämpligt.

Jag har levt med honom så länge och har har svårt att tro att jag har levt i en lögn i 5 år. Jag vet inte hur mycket jag jag vill förklara mer än att jag ångrar bittert att jag var så jävla hämndlysten. Han har gjort fel men, ger det mej rätten att hänga ut honom som en elak människa? Det som har hänt har ju hänt. Jag vill och försöker förlåta honom.

Emma Grenander sa...

Jag ser att ni har skrivit massa kommentarer till tjejen (anonym nr 1)Jag kan förstå hur ni tänker. Jag kan förstå att jag framstår som för snäll. MEN.
Jag har pratat med tjejen som det handlar om. Hon visste till en början inte om att vi var tillsammans, sedan blev hon kär i honom. Alla som har varit kära vet att man inte riktigt handlar som man ska då.

Tjejen ville sätta dit Jyrki och jag är väldigt glad att jag fick reda på det. Igår pratade vi i flera timmar (jag och tjejen) och jag såg ju på henne att hon inte gjorde detta för att såra mig.

Hon var själv sårad men försökte inte utmåla sig själv till ett offer.Det var inte så att hon gottade sig i att ge mig bevis. Hon var uppriktigt ledsen. Jag känner att jag måste få försvara henne lite. Hon är förlåten.

Anonym sa...

Emma du har ett hjärta av guld. Var stolt över det! Du har all rätt i världen att vara arg och till och med känna hat just nu. Jag förstår om du känner dåligt samvete för att du ville hämnas men du är också bara människa. En människa som blivit djupt sviken. Jag beundrar dig för din klarsynthet att du kan se anonyms1 som ett offer också. Kärleken gör en blind. Men det förklarar bara det inträffade, det gör det för den saken skull inte ok. Jag har själv blivit sviken på samma sätt så jag vet vad jag snackar om men jag kan inte än idag prata med tjejen ifråga. De år som du och Jyrki spenderat tillsammans är vackra minns tidigare inlägg från dig där du beskrev vad han betytt för dig. Det gör er kärlek vacker, snynd att den var tvungen att få ett smutsigt slut.

Anonym sa...

Emma, man måste inte förlåta direkt.. Ta den tid du behöver.. Man behöver heller inte förlåta allt, man kan accpetera att det hänt, på så vis kanske man kan gå vidare.. Ibland kanske det är det bästa.. Kanske kan man försöka att förlåta sen? Att hata är lätt Emma, men det tar snabbt över så var försiktig... *Stor kram*

Emma Grenander sa...

Jag vet hur det är att leva med hat. Jag känner att jag inte vill göra det igen. Ibland måste man förlåta de mest sjuka sakerna. Ibland behöver man inte ens berätta att man har förlåtit.

Jag och Jyrki har verkligen pratat. Finns inga ursäkter men allt sker av en anledning. Jag har förlåtit honom, vi har pratat i flera dagar. Han har sårat mej. Jag har sårat honom. Nu måste vi båda gå vidare. Och vi vill gå vidare tillsammans. Vi har såklart fortfarande en massa av bearbeta, prata om. Men, det är vi två och jag tror att det är meningen.

Kanske var det en sån sak som krävdes för att vi skulle öppna ögonen och inse att det är vi två. Hur som helst, jag känner på mej att det här kommer bli bra!

Bloggarkiv