Hate to love him

Ja, förra inlägget var ju inte meningen att jag skulle ha skickat iväg men, jag klickade bara ner sidan när Oliver skulle spela på datorn. Han klickade tydligen upp min sida, skrev dit några extrarader och sparade det ;)

Tack för alla kommentarerna ni skrivit. Känns skönt att vaeta att jag har ert stöd, läsare :-) Kram!

Jag har fortfarande inte lämnat Jyrkis lägenhet. Jag förmår mig inte att gå härifrån. Snacka om att förnedra sig själv lite extra mitt i denna extrema soppa. Jag vet inte vad jag tror. Om jag skulle ta tillbaka honom så skulle jag bli extremt svartsjuk, jag har redan satt upp reglerna i mitt huvud. Nomore, communitys, ingen dator över huvudtaget- vilket innebär att även Betapet är att glömma, han kommer icke få ha mobiltelefon, han kommer icke få festa. Och om han mot all förmodan skulle festa så skulle jag följa honom minsta steg. Om han ska träffa sina vänner så kommer jag ringa honom då och då.
Jag hatar det här. Han har gjort mej till denna människa. Skyll dej själv, Jyrki. Du har gjort det här. Mer eller mindre du som satt upp reglerna själv.
Jag vill så gärna kunna säja att jag aldrig kommer ta tillbaka honom men jag kan inte ens ta dom orden ur munnen längre.

När jag gick till affären igår tänkte jag helt hysteriska tankar. Vem hinner han ringa nu? Vem hinner han chatta med? Har han varit inne och raderat meddelande som jag har fått?

Jag tycker det är konstigt hur människan vandrar genom olika stadier.

1. Chocken
2. Ilskan
3. Ilskan som övergår till hat
4. Sorg
5. Extrem svartsjuka
6. Försöker få det till mitt eget fel.

Detta är dom jag har gått igenom. Säkert mer men, de här var mest talande. Usch, jag har verkligen kännt mej schizo de sista dagarna. Som en jävla mardröm. några saker till han ska göra innan jag blir tillsammans med honom (om jag blir, vilket jag nog blir): Han ska be henne om ursäkt för vad han har ställt till med.

Han ska även förklara sig för sin mamma, min mamma, min pappa, mina systrar. Äh, nu är jag inte lika säker på om jag vill ha honom som alldeles nyss. Konstigt så fort man ändrar sig.