Dumskallar och döskallar

Inför Olivers kalas imorgon har jag:

1. Bakat Silviakaka (som blev förbaskat god)
2. Hallongrottor (som blev skitäckliga, smakar bakpulver)
3. Chokladbollar (som blev förbaskat goda)
4. Blåst 14 ballonger (blev helt yr)
5. Hängt upp 14 ballonger långt ifrån Oliver

Ja, om ni undrar varför jag har hängt dom långt ifrån Oliver så är det för att han nämligen kom på att han var skraj för ballonger. Tacksamt. Här har man blåst ballonger tills man är helt yr i bollen och så är han rädd för ballongerna. Chokladbollarna däremot var mycket populära.

Måste bara berätta ännu en rolig grej som Oliver har sagt. Samtalet nedan pågick i tisdags.

Oliver: Pappa är en dumskalle!

Tänker typ en miljon tankar om vad ungen har fått det ifrån. Har jag kallat Jyrki för dumskalle? Nej, jag brukar tänka mej för när barnen är i närheten och även om jag någongång inte skulle ha tänkt mej för så använder jag mig inte av ordet dumskalle. Jag brukar vara lite råare i käften.

Jag: Men, Oliver så säjer man inte! Pappa är ingen dumskalle!!

Oliver: JOOOO, pappa är en dumskalle, Oliver är en dumskalle och Lukas är en dumskalle.

Men, guud vad får ungen allt ifrån??! Han kan ju inte gå runt och tro att han är en dumskalle. Och han kan ju inte kalla andra för dumskalle!

Ja, tillslut fick jag honom att inse att ingen är en dumskalle.

Idag när vi skulle gå ut så tar jag på honom sina svarta allvädersstövlar. Han ville inte ha dom utan pekade på sina vintergummistövlar och säjer: "Jag vill ha dumskallarna"

Jaha, det han menade med att "pappa är en dumskalle" var att pappa har en tatuering av en döskalle. "Oliver är en dumskalle också" Ja, det betydde att Oliver ha stövlar med döskallar. Lukas har en pyjamas med döskallar. Så fel det kan bli. Och så fick han "skäll" helt i onödan. Haha