Hur kommer det sig?

Jag och Joanna har alltid en massa diskussioner och funderingar. En av våra sista funderingar var varför man säjer: "Men, men det är ju A och O" What, tänkte vi när vi började spekulera lite. Varför säjer man så? Borde det inte vara A och Ö? Eller om det hade varit ett talesätt från amerikanskan A och Z? Varför just A och O? Någon som har svaret på detta? Och varför säjer man: "Ja, men man måste ju visa framfötterna" Framfötterna? Jag har då inga fram eller bakfötter. Vad kommer dessa talesätt ifrån?

Sen pratade vi även om hur olika människor är. Som att vissa gillar att kramas med allt och alla medans jag blir stel som en pinne om någon jag inte känner kramar mej. Och om jag får en stel kram så betyder det även att jag inte kommer kunna prata ordentligt med denna personen vid detta tillfället. Konstigt? Medans vissa har ett enormt behov av visa känslor och bla bla... Tur att jag och Joanna är lika. Vi kramas aldrig. En liten klapp på axeln på sin höjd men, vi vet ändå att vi tycker om varann. Människor är intressanta. Det är intressant hur man formas utifrån hur man lever, det är intressant att människor kan bli sjuka av att kroppen försöker förtränga trauman. Som schizofreni eller någon annan personlighetsklyvning. Vissa föds med det men, andra utvecklar det. Hur intressant är inte detta? Det här är saker som jag och Joanna kan diskutera i timmar utan att bli klokare för det. Konstigt att vi alltid ska diskutera oändliga saker- vi får ju nästan aldrig några svar =)

Idag blir det att gå till mummu Paula efter dagis och ta oss en fika. Jyrki kommer inte hem förrän vid 17.30. Så ikväll blir det bara mys.